22 maj 2010

Konfrontationer är viktiga


Igår var det "Draw Mohammed Day," en dag avsedd att visa den gamla halshuggarchefen i sin fulla glans, en idé som startades av en tecknare i kölvattnet av att Comedy Central censurerade South Park.
Tecknaren Molly Norris, blev rädd och försökte förgäves avblåsa det hela.. Hon har desperat bett om ursäkt, lagt ut CAIR-pressmeddelanden och även gått med i en Facebook-grupp, som motsätter sig den handling som hon själv hittade på. Hela denna patetiska röra har gett ännu mer uppmärksamhet till exakt det som Comedy Centrals censur visade oss - nämligen att kritisera islam leder till censur och självcensur.

Det förstärktes ännu mer i och med att Facebook tog bort originalet till "Draw Mohammed", medan gruppen som agerade emot dem fick stå kvar. Och allt som behövdes för det var en "fredlig protest" som hotade Facebook med döden i Pakistan ... det berömda hemmet för fredliga dödshots-protester.
Naturligtvis är detta en del av det vanliga problemet när det gäller terminologin mellan den muslimska världen och den civiliserade världen. När muslimer säger "fredlig" betyder det inte icke-våld, utan " islamisk". Det är inte exakt samma sak, vilket historien och den senaste tidens händelser vittnar om.

Massor av personer deltog i evenemanget. En "Draw Mohammed Facebook grupp" är fortfarande uppe. Sultan Knish bidrag kan ses här. Baron Bodissey har fört en diskussion om ämnet. Klaus Norby har sitt eget bidrag. Det finns många fler på JihadWatch. Och även "Over the Hedge" gjorde sin försiktiga version.


Olika förståsigpåare och bloggare har också lagt sig i. CAIR levererar sin vanliga självgoda taqyia av tolerans, medan de ignorerar vad deras kompisar i Hamas TV rutinmässigt ägnar sig åt.

Det finns en viss skillnad mellan att vara kränkt och att vilja mörda, vilket är hela poängen med det som pågår. Man behöver inte försvara yttrandefriheten mot människor som är kränkta, men man behöver försvara den mot människor som vill döda dig för den.
"Draw Mohammed Day" är konfrontation och kanske inte av så hög klass, men det är motsatsen till att backa undan och ge upp.

En generation tillbaka hade en karikatyr av Muhammed i USA inte haft någon avgörande betydelse. Idag innebär den ett försvar för våra grundläggande friheter. Många av oss är själva religiösa människor. Det handlar inte om att håna en religion, utan att om en religion inte kan hånas, då har religionen blivit en form av tyranni. Tyranni.

Att klä sig som indian och dumpa te i hamnen, eller rita Mohammed med ett gristryne har betydelse eftersom de är direkta konfrontationer. Och det är direkta konfrontationer som engagerar människor att kämpa. Inte särskilt många människor skulle slåss för en Yale-professors rättighet att utföra komplexa undersökningar rörande islam, men de skulle kämpa för rätten att avbilda Muhammed med ett gristryne. På samma sätt som de kommer att kämpa för rätten att ta med spritpåsen hem från flygplatsen i en muslimsk taxi, men inte kämpa för somaliska flickors rätt att slippa könsstympning.

Muslimer förstår verkligen det. Det är därför man inte ser att de håller mordhotande protester när Läkare Utan Gränser rapporten om folkmord i Sudan, men hotar en svenskt serietecknare till livet om han, enligt deras mening, hånar islam. Vi kan analysera verkligheten till döds, men om vi inte konfronterar den, kommer vi att besegras.

Från Sultan Knish blog

1 Kommentarer:

Knute sa...

När man kan förbjuda pingstkyrkan...

Kommunale myndigheder skal ikke optræde som religiøse smagsdommere, der bestemmer, hvordan forældre skal leve deres liv. Sådan lyder kritikken fra et flertal på Christiansborg, efter at Kristeligt Dagblad i lørdags skrev, at Statsforvaltningen Syddanmark har nægtet en fraskilt far samvær med sin datter, fordi han tager hende med i en pinsekirke."

http://www.polemiken.net/?p=7634

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.